Minimuffins med vit choklad och hallon

På mitt jobb har vi en oskriven regel att man tar med sig fikabröd när man har varit på semester. Det är givetvis inte alla som följer denna regel, alla mumsar dock glatt när det bjuds. Jag tycker det är en trevlig regel för att bjuda på fika är så mycket mer än att bjuda på fika. Det handlar inte bara om att lyfta upp dagen för sina kolleger och föra in lite njutning i de grå korridorerna. När jag tänker efter så är detta det minsta det handlar om. Istället handlar det om att öppna dörren aningens till sina privata rum, visa att man bryr sig om varandra, och att man inte bara är den där lilla gubben/gumman som sitter och knappar på sin dator, utan att man är en levande människa full av känslor, passion, omtanke. För så är vi ju alla. Det syns bara så dåligt där vi gömmer oss bakom våra skärmar och pappershögar.

Testa själva. Ta med en korg med muffins till jobbet och ni ska se hur folk plötsligt börjar prata med varandra, skratta och skämta. Det är en härlig syn att se en grå liten gubbe som vanligtvis bara pratar om paragrafer, förordningar, deadlines och direktiv, och som plötsligt får muffinssmulor i mungipan, ler och säger att han älskar choklad. Man ser liksom plötsligt människorna man har omkring sig.

Till två plåtar minimuffins (24 st):
100 g vit choklad
100 g smält smör
1,5 dl mjölk
1 liten burk yogurt
4 dl vetemjöl
1 dl farinsocker
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2 ägg

Frysta hallon

Smält smöret och blanda med mjölken och yogurten. Blanda mjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker i en bunke. Hacka chokladen och blanda i de torra ingredienserna.
Rör i smörblandningen och till sist äggen ett i taget. Klicka upp i muffinsformar och tryck ner ett fruset hallon i varje muffin. Grädda i 150 grader i ca 15-20 minuter.

Jag vill ha mina muffins kladdiga i mitten så jag tar ut dem när man tänker "nej, de är nog fortfarande lite för kaddiga", för sen stelnar de ytterligare när de svalnar. Men vill man ha mer genomgräddade muffins så låter man dem stå inne lite längre.