lördag 25 februari 2012

Nöt- och brödkaka

Gjord på torra brödrester, en blandning av överblivna nötter och mjölsorter är denna fattigmanskaka med ursprung i de italienska appenninerna ett praktexempel på att det enkla är det goda. Urgamla traditioner får nytt liv igen tack vare vintagetrenden och inte skadar det heller att vi tar vara på rester istället för att hela tiden kasta och köpa nytt.

100 g rumsvarmt smör
120 g farinsocker
3 ägg
150 g vetemjöl
50 g grovt mjöl
200 g malda blandade nötter (ex mandel, hasselnötter, valnötter)
3 tsk kanel
2 tsk kryddblandning med muskot, kryddnejlika, anis (eller kryddorna var för sig)
3 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
200 g grovt finrivet bröd (gärna några dagar gammalt)
1,5 dl mjölk
smör/olja till formen
mandelmjöl till formen


Vispa det mjuka smöret med farinsockret. Blanda i äggen ett i taget. I en separat skål blanda mjölsorterna med de malda nötterna, kryddorna, bakpulvret och brödsmulorna (enklast är att köra brödet i mixer först för att få det riktigt finfördelat). Blanda de torra ingredienserna med ägg- och smörkrämen, lite i taget, och varvat med mjölken.

Smörj en sockerkaksform med hål i mitten och "bröa" den med mandelmjöl. Klicka i smeten och jämna till ytan. Grädda i 175 grader i ca 40-50 minuter.

onsdag 15 februari 2012

Ännu godare granola

Jag har skrivit om både müsli och granola här på bloggen tidigare. Granolan jag gjorde för ett år sen gjorde jag med muscovadosocker, och även om jag gillar den lite brända smaken som muscovadosocker ger så blir det lite för sött för min smak.

Här är en variant med bara honung samt mycket kanel- och vaniljsmak. Endast tranbär och massor av nötter och mandel.

4 dl havregryn
1 dl råg- eller veteflingor
2 dl pumpakärnor
2 dl solroskärnor
2 dl hyvlad torkad kokos (alternativt kokosflingor)
1 dl linfrön
300 gr grovt hackade hasselnötter och mandel
1.5 dl flytande honung
1 dl vatten
2 msk solrosolja
1,5 tsk vaniljfrön eller 3 tsk vaniljsocker
3-4 tsk kanel
1.5-2 dl torkade tranbär

Lägg alla torra ingredienser utom tranbären i en långpanna. Blanda ihop honung, vatten och olja, häll över och blanda om. Ställ in i 175 graders ugnsvärme och rosta i 20 minuter. Rör om 2-3 gånger så att allt rostas jämnt.

Ta ut plåten och låt svalna. Blanda med tranbären och häll upp granolan på burk.

Detta är inlägg #15 i bloggutmaningen #blogg100

måndag 13 februari 2012

Laxpudding för gräsänkor

Hur tillbringar man bäst en lördagskväll när maken är på rugby och det är melodifestival på tv? Jo man slänger ihop en laxpudding och virar in sig i duntäcket i soffan. Om man har kvar något av lemoncurdglassen från förra lördagen (då han också var på rugby) tar man fram lite sådan också lagom till omröstningen.

Till 1 portion:
3 medelstora kokta potatisar, skivade
3 stora skivor rökt lax
1/2 gul lök, skivad
2 ägg
1,5 dl mjölk
salt, peppar
riven muskot
några dillkvistar


Lägg hälften av den skivade potatisen på botten av en smord ugnsform. Lägg hälften av laxen och hälften av löken ovanpå. Lägg sen ett lager till av allt. Vispa ihop ägg, mjölk, salt, peppar, muskot och hackad dill och häll blandningen i formen. Grädda i 180 grader tills äggen stannar, ca 30 minuter.

Detta är inlägg #14 i bloggutmaningen #blogg100

lördag 11 februari 2012

Trifolerad svamp med quinoa

Att tillaga grönsaker tillsammans med olja, vitlök och persilja heter på italienska trifolare. Det kan vara auberginer, svamp, zucchine, potatis, kronärtskockor m.m. På svenska skulle vi kanske närmast säga "fräsa", men det låter färglöst och doftlöst tycker jag. Med trifolato däremot riktigt känner man doften av olivolja, örter och vitlök.

Jag bytte ut persiljan mot rosmarin och lade även till lite tomater. Grönsaker tillagade på detta sätt blir så mycket mer än bara ett tillbehör. Det blir en rätt i sig. Serverad med till exempel quinoa blir det en komplett måltid, inget kött behövs då både quinoa och svamp innehåller protein.

ca 2 portioner (som ensamrätt):
400 g blandad svamp
2 vitlöksklyftor
ett tiotal körsbärstomater
en rosmarinkvist
salt, peppar
ev peperoncino
olja att steka i

Skär svampen i bitar. Låt den svettas i torr stekpanna så det mesta av vätskan dunstar. Häll på olja, snåla inte, det blir godare om det är generöst med olivolja. Dela vitlöksklyftorna på mitten och lägg i pannan. Dela även körsbärstomaterna på mitten och lägg i. Blanda i den hackade rosmarinen. Låt allt puttra i ca 20 minuter, smaka av med salt, peppar och eventuellt chili. Servera med buljongkokt quinoa.

Detta är inlägg #13 i bloggutmaningen #blogg100

onsdag 8 februari 2012

Sesampanerad fisk med currygrönsaker och ris

Jag läste igår att svenskar äter 85 kilo kött per person och år. Det är ca 230 gram per dag. Jag tänker på om jag skulle äta en köttbit på 200 gram varje dag och mår illa av tanken. Nu är väl all slags kött inräknat i detta och dessutom utslagen på hela befolkningen, men ändå. 85 kilo per år är mycket. Här hemma äter vi färsk fisk minst en gång i veckan och många dagar blir det helt vegetariskt. Inte för att vi avsiktligt försöker undvika kött utan för att vi tycker om fisk och grönsaker. Jag tycker fler borde strunta i de trendiga kött- och fettdieterna och äta mer allsidigt. Lite kött, lite fisk, lite grönsaker, lite fett och lite frukt. Varje dag. Det tror jag kroppen mår bäst av.

Till två personer:
2 fiskfiléer av fast sort
1 uppvispat ägg
4 msk ströbröd
4 msk sesamfrön
salt, peppar
olja till stekning
1 gul lök
1/2 blomkålshuvud
1 broccolibukett
curry efter smak
ev. lite chiliflingor
ris + buljong (+ ev. curry)

Dela blomkålen och broccolin i buketter. Hacka löken och fräs den i curryn. Tillsätt blomkålen och broccolin och låt allt steka under lock tills grönsakerna börjar mjukna. Låt dem ha kvar lite tuggmotstånd.

Häll upp ströbrödet och sesamfröna på ett fat. Skölj av fisken och torka av filéerna på hushållspapper. Doppa dem i ägget och vänd dem sedan i ströbröd-/sesamblandningen. Stek filéerna i olja tills de får fin färg. Salta och peppra.

Koka riset med en buljongtärning och eventuellt lite curry om du vill ha ännu mer currysmak.

Detta är inlägg #12 i bloggutmaningen #blogg100.

måndag 6 februari 2012

Glass med lemoncurd och vanilj

När det är såhär kallt blir jag alltid sugen på glass. Mjukfryst glass som sakta glider nerför strupen och svalkar inifrån. Jag vet att det är ologiskt men jag äter mer glass på vintern än på sommaren. Jag antar att det är det konstanta sökandet efter motsägelser i mig. Just den här smakkombinationen fick jag inspiration till på Helena Ljunggrens vackra blogg. Riktigt riktigt god, faktiskt en av de godaste glassarna jag nånsin ätit.

4 dl vispgrädde
1 dl mjölk
1 vaniljstång
5 äggulor
0,5 dl strösocker
0,5 dl florsocker
zest från en citron
1,5 dl lemoncurd

Dela vaniljstången och skrapa ur fröna. Lägg den i en kastrull tillsammans med grädden och mjölken och ge ett uppkok. Låt svalna.

Vispa äggulor, strösocker, florsocker och citronzest pösigt. Plocka bort vaniljstången och häll ner mjölken i bunken med äggsmet och blanda. Häll tillbaka blandningen i kastrullen och låt krämen sjuda på svag värme tills den tjocknar. Den får absolut inte koka, då blir det äggröra av allt!

Låt krämen svalna innan du ställer den i kylen för att svälla. Låt den stå där i minst två timmar, gärna över natten.

Blanda i lemoncurden och kör sen i glassmaskin tills glassen är tjock och krämig. Häll upp på förkyld bytta och ställ att stelna i frysen i 3-4 timmar innan du serverar.

Detta är inlägg #11 i bloggutmaningen #blogg100

söndag 5 februari 2012

Lemoncurd

Lemoncurdens användningsområden äro oändliga. Gör den även om du inte vet vad du ska ha den till, den kommer gå åt fortare än du hinner slicka skålen.

125 ml pressad citron
100 g smör
120 g socker
1 helt ägg
3 äggulor
rivet skal av 1 citron

Värm den pressade citronen, smöret och hälften av sockret på svag värme tills smöret smält. Vispa äggen med resten av sockret och citronskalet. Häll sedan ner äggen i smörblandningen som ska vara varm men inte kokande. Sjud på svag värme och rör hela tiden i kastrullen tills krämen börjar tjockna. Den får absolut inte koka, då blir det äggröra av alltihop! Låt svalna.

Gott som fyllning i citronpaj, muffins, bullar eller som smaksättning i glass. Man kan också äta den rakt upp och ner med sked.

Detta är inlägg #10 i bloggutmaningen #blogg100.

fredag 3 februari 2012

Citronbriocher (släta bullar)

Här hemma kallar vi dem för briocher. Ni kallar dem kanske för släta bullar. Här hemma äter vi dem till frukost. Ni kanske föredrar dem till fikat. Citronskalet piggar upp, testa, det tar de traditionella bullarna till en ny dimension!

Ca 15 bullar:
1/2 pkt jäst
3 dl mjölk
200 g smör
1,5 dl socker
två nypor salt
rivet skal av 1 citron
2 ägg
ca 8 dl vetemjöl
1 ägg till pensling

Smält smöret och blanda med mjölken. Värm till 37 grader. Smula jästen i en bunke och häll över sockret och citronskalet. Häll över lite av mjölken och lös upp jästen. Häll i resten av mjölken. Blanda i äggen. Blanda i mjölet lite i taget. Mängden mjöl är ungefärlig, degen ska släppa från bunkens kanter men fortfarande vara lite klibbig. Ställ degen på varm plats att jäsa i ca 1,5 tim (jästiden beror på temperaturen i rummet, ju varmare desto snabbare jäser degen, så på vintern kan det ta lite längre tid). Knåda ut degen och dela den i ca 15 delar. Rulla varje del till en bulle. Låt jäsa på bakplåt i ca 60 min. Pensla med uppvispat ägg och grädda i 180 grader i ca 15 minuter.

Deta är inlägg #9 i bloggutmaningen #blogg100

torsdag 2 februari 2012

Kyndelsmässodagen - en ursäkt att få äta crêpes

Inte för att man behöver en ursäkt, men alla tillfällen ska tas tillvara. Idag är det Kyndelsmässodagen, en högtid som vill få oss att minnas dagen då Jungfru Maria 40 dagar efter Jesu födelse bar fram barnet i templet. Varför man firar detta genom att äta crêpes har jag ingen aning om men så är fallet i Belgien, Frankrike och Schweiz. Jag är inte den som är den så jag hänger definitivt på!

Jag gör mina pannkakor med hälften bovetemjöl och hälften vetemjöl, såsom traditionen bjuder för franska galettes (man kan ta bara bovetemjöl också men de blir då lite smuliga och faller lätt isär). Jag fyller mina med lax och gräddstuvad spenat, men man kan ta precis vad man tycker om, eller för tillfället har i kylen.

Enligt almanackan är det den 2 februari som är Kyndelsmässodagen, men många kyrkor firar den söndag som ligger närmast. Fritt fram för crêpes i helgen med andra ord!

Till ca 10-12 pannkakor:
2 dl bovetemjöl
2 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
6-7 dl mjölk
3 ägg
en nypa socker
ca 50 g smält smör

Häll båda mjölsorterna och saltet i en bunke. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en jämn smet. Häll i resten av mjölken. Vispa sist i äggen och sockret. Smält smöret i pannkakspannan och rör ner det i smeten. Då behövs inget extra smör vid stekninen. Ta ca 1 dl smet per pannkaka.

Lax- och spenatfyllning:
400 g färsk spenat
1 dl grädde
en skiva rökt lax per crêpe
salt, vitpeppar
lite riven muskot
en gnutta pressad citron

Smält ner spenaten i torr stekpanna. Häll över grädden, salta, peppra och riv över muskoten. Pressa över citron.

Lägg en skiva lax på ena halvan av pannkakan och en klick spenatstuvning ovanpå. Ringla över lite av grädden från pannan. Vik pannkakan på mitten och lägg dem två och två i en stor stekpanna med en liten klick smör. Värm på spisen tills de är lite frasiga. Gör du många crêpes kan du lägga dem i långpanna med en liten klick smör på varje crêpe och grädda i ugnen i 180 grader i ca 10-15 minuter. I stekpannan

Detta är inlägg #8 i bloggutmaningen #blogg100

onsdag 1 februari 2012

Verrines med kräftstjärtar och äpple

Jag vet inte hur det är hemma i Sverige, men här i Belgien är det otroligt populärt med mat i s.k. verrines, d.v.s. portionsglas. Ett väldigt trevligt sätt att servera på och även rätt praktiskt faktiskt, speciellt vid bufféer då gästerna inte sitter till bords utan minglar runt med maten i hand. Då är det praktiskt att bara ha ett litet glas i handen åt gången istället för en stor tallrik.

På juldagen bjöd jag på en förrätt med kräftstjärtar och äpple vilka jag serverade i verrines. Väldigt god och dessutom snygg att duka fram!

Testa även blåbärsverries med mandelcrumble.

Till 7-8 portionsglas:
200 g räkor
200 g kräftstjärtar
2 tunna salladslökar
1 Granny Smith-äpple
2 citroner
Ärtskott eller blandade groddar

Hacka lök och äpple. Hacka räkorna och kräftstjärtarna. Blanda i en skål och pressa över citronen. Skeda upp i glas. Dekorera med groddarna.

Detta är inlägg #7 i bloggutmaningen #blogg100

tisdag 31 januari 2012

Grissini med sesam och anis

Hembakade grissini slår det mesta i snacksväg. Knapriga på utsidan och mjuksega i mitten, precis som när man köper dem nybakade inlindade i ett stort pappersark hos bagaren i Norditalien.

1/2 paket jäst
3 dl ljummet vatten
1/2 dl olivolja
2 rågade tsk salt
en nypa socker
1 dl sesamfrön
2 tsk anisfrön
ca 8 dl vetemjöl

Smula jästen och lös upp den i det ljumma vattnet. Tillsätt olja, salt, socker, sesamfrön och anisfrön. Blanda sedan i mjölet lite i taget, gärna i bakmaskin. Mängden mjöl är ungefärlig, känn efter när degen känns smidig, fortfarande aningen kladdig men ändå släpper degbunkens kanter. Knepet med vetedegar är att inte ha i för mycket mjöl.

Låt degen jäsa på varm plats i 50-60 minuter. Knåda sen ut luftbubblorna och dela den i mindre bitar, ca 15 st. Rulla ut varje bit till en långsmal korv, rulla den i lite mjöl och lägg på plåt. Grädda direkt i 200 grader i ca 12 minuter, eller tills grissinina har fått fin färg.

Detta är inlägg #6 i bloggutmaningen #blogg100

måndag 30 januari 2012

Pasta al forno

Har du någon gång varit i Italien och ställt dig frågan hur i hela friden en enkel pasta med tomatsås kan vara så förbaskat god? Du analyserar rätten och kommer fram till att det hela inte innehåller annat än pasta, tomat, lite örter, olja och så parmesan. Ok, att kvaliteten på tomaterna spelar en stor roll kan vi konstatera, men även om du köper söta, knallröda, säsongsmogna körsbärstomater som kostar skjortan så får du ändå inte till den där ljuvliga smaken. Nu ska jag avslöja hemligheten. Oljan. Varsågod, det får du alldeles gratis av mig. Det behöver inte ens vara den allra dyraste olivoljan, det viktiga är att den har en fräsch doft och klargrön färg. Men det viktigaste av allt är att det ska inte snålas med oljan. Du fräser lök och tomater som vanligt i lite olja, tillsätter kryddor och annat som du eventuellt vill ha i din sås. Sen när den är klar, det är då du ska tillsätta mer olja. Du ska ha i så mycket olja att du skäms. När man gör en pastagratäng som den här så tycker man att man är generös om man häller på ungefär en decilliter olja ovanpå alltihop innan man ställer in den i ugnen. Då ska man hälla på en decilliter till. Det är då vi börjar närma oss.

Till 5-6 personer:

1 paket penne, rigatoni eller liknande
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
1 buljongtärning
1 burk hela eller krossade tomater (Cirio eller Mutti eller andra av bra kvalitet)
2 dl vitt vin
50 g tomatkoncentrat (doppio concentrato) alt. tomatpuré
en kvist rosmarin
ett par kvistar timjan
250 g mozzarella
2 dl riven parmesan
ca 2 dl olivolja

(kyckling-/kalkonkött eller köttfärs)

Fräs hackad lök och vitlök i olja. Häll på en deciliter av vinet och låt det koka in. Tillsätt tomaterna, buljongtärningen, örterna, resten av vinet och tomatkoncentratet och låt koka på svag värme under lock i ca 30 minuter.

Om du använder köttfärs tillsätter du den som i en vanlig köttfärssås. Använder du kyckling/kalkon delar du det tillagade köttet i bitar och rör ner i såsen när den är klar.

Koka pastan hälften av koktiden som står på paketet. Häll av och blanda med såsen, smaka av med salt och peppar och varva sen pastan i en smord form med mozzarellan skuren i bitar samt den rivna parmesanen. Ringla över oljan och ställ in i ugnen i 180 grader i 30-40 minuter eller tills pastan börjar få färg och bli knaprig.

Detta är inlägg #5 i bloggutmaningen #blogg100

söndag 29 januari 2012

Kycklingpaj med saffran

Kyckling är så mycket mer än bara kyckling med currysås eller butiksgrillad kyckling. Häromdagen lagade jag kyckling i gryta. Det blev mycket kött och räckte således även till fredagskvällens paj. Buljongen från grytan ligger dessutom i frysen och väntar på att bli soppa. En ynka kyckling på dryga kilot räcker, med lite olika tillbehör, till tre olika rätter.

1 liten pajform, 24 cm i diameter

Pajdeg:
1,5 dl vetemjöl
1,5 dl grahamsmjöl
100 g smör
ca 3 msk kallt vatten
en nypa salt

Fyllning:
färdigstekt kyckling i bitar, så att det fyller botten
1 schalottenlök, strimlad
skivade oliver
1 röd paprika i bitar
3 ägg
2 dl grädde
ca 1 dl riven parmesan
lite vitpeppar
en nypa salt
2 kuvert (1 g) saffran

Blanda mjöl och smör till en smulig deg. Blanda i en matsked vatten i taget tills degen bildar en smidig kula (lättast går det att använda köksmaskin). Tryck ut degen i pajformen. Lägg kyckling, paprika, oliver och lök i skalet. Vispa ihop ägg, grädde, parmesan och kryddor och häll i pajskalet. Grädda i 180 grader i ca 30-40 minuter.

Detta är inlägg #4 i bloggutmaningen #blogg100.

lördag 28 januari 2012

Mandelmuffins med päron

På läckra franska bloggen Délices latins (där man för övrigt vill laga allt!) hittade jag ett recept på päronmandelmuffins som jag ville prova. Lite omarbetat efter min egen smak och resultatet blev precis vad jag hoppats på. Kraftig mandelsmak och knäckig yta.

När vi ändå pratar om franska bloggar vill jag även rekommendera färgstarka Dans la cuisine de Sophie. Raffinerad men inte komplicerad. En riktig feel good-blogg. Även Délices et malices har en hel del väldigt fina recept samt inte minst, bloggarnas blogg La cuisine de Bernard. Aaaaaah tänk om man bodde i Paristrakten och kunde gå en Macaron-kurs hos Bernard. Tre och en halv timmes kurs för 60 euro och få lära sig att baka macarons vanille fondante et praliné noisettes skulle jag definitivt göra. Eller önska mig i present. Men nu bor jag inte i Paris så jag nöjer mig med att läsa hans blogg.

Muffinssmeten:
3 ägg
100 g råocker
250 g naturell yogurt, ricotta, gräddfil el. likn.
70 g smält smör
150 g vetemjöl
100 g mandelmjöl (eller 100 g finmalda mandlar)
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1-2 väl mogna päron

Glasyren:
1 ägg
50 g smör
50 g råsocker

mandelspån

Sätt ugnen på 180 grader.

Vispa ägg och socker. Blanda i yogurten och smöret. I en separat skål rör ihop mjöl, mandelmjöl, bakpulver och vaniljsocker och rör sen ner det i smeten. Skär päronen i kuber. Fyll muffinsformar och peta ner päronkuberna. Grädda i 10 minuter.

Under tiden rör du ihop glasyren. Smält smöret och blanda med ägget och sockret. Ta ut de halvgräddade muffinsarna ur ugnen och skeda/pensla försiktigt över glasyren. Gör gärna ett litet hål uppepå så att den sjunker in ordentligt. Strö över mandelspånen. Grädda i ytterligare 10-12 minuter, eller tills muffinsarna får en vacker gyllenbrun färg.

Detta är inlägg #3 i bloggutmaningen #blogg100

fredag 27 januari 2012

Gränslöst god kyckling i gryta

Igår skrev jag om begränsningar och möjligheter. Jag har funderat mycket på detta de senaste dagarna, det har blivit väldigt aktuellt i och med omorganiseringar på jobbet. Jag har frågat mig själv hur pass flexibel jag bör vara. Hur flexibel kan jag vara?

Vi har oändliga möjligheter idag. En valfrihet och gränslöshet som vi har strävat efter, kämpat för. Allt kan man göra: påbörja en karriär, gå tillbaka till skolbänken, ge sig ut på nya utmaningar, få galna idéer, starta eget, lära nytt, lära om! Vi inte bara har möjligheterna, utan förväntas sträva framåt, förändra, förändras, ta för oss.

De finns dock en sak som är väldigt svår att göra idag. Det är att välja att inte välja.

Om man är nöjd med vad man har. Om man behöver de där fasta ramarna och det invanda för att känna sig trygg och bli produktiv, då är det lätt att känna sig vilsen och stressad när alla springer om en och pushar på. Vill man inte ha en förändring ses man gärna som bakåtstävare.

Behöver vi verkligen alla dessa möjligheter? Jag tror att världen skulle må bra av lite mindre gränslöshet, lite närmare mål och lite fastare ramar.

Recept på gränslöst god kyckling i gryta:
1 hel kyckling
1 liten zucchina
2 röda lökar
4 vitlöksklyftor
2 paprikor
ca 200 g små champinjoner
1 citron
2 hönsbuljongtärningar
1,5 dl vitt vin + 1,5 dl vatten
rosmarinkvistar
färsk eller torkad dragon

Var försiktig med salt eftersom buljongen är salt. Peppra efter smak.

Lägg kycklingen i grytan. Lägg grönsakerna i bitar runt om. Vitlöksklyftorna kan vara hela. Skär citronen i klyftor och lägg ner. Lös upp buljongtärningarna i vinet och vattnet och häll ner i grytan. Lägg i rosmarinen och dragonen.

Ställ in grytan med lock på i kall ugn (obs! se till att grytan inte har handtag eller lockknopp av plast). Sätt ugnen på 180 grader. Stek i 1,5-2 timmar beroende på kycklingens storlek, tills köttsaften är klar.

Servera med potatis eller ris eller bara lite bröd. För en lite lyxigare måltid är det gott att göra sås på spadet. Häll då över spadet i en kastrull och red med grädde eller mjölredning. Smaka av med salt.
Detta är inlägg #2 i bloggutmaningen #blogg100

torsdag 26 januari 2012

Bloggutmaningen #blogg100

Igår läste jag på bisonblog om bloggutmaningen #blogg100 Många matbloggare har hängt på och nu gör jag det också. Detta var sparken i ändan som jag behövde för att blåsa liv i min stackars blogg igen efter nästan två månaders tystnad. Så härmed antar jag utmaningen att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar. Det kommer inte bli lätt det vet jag, jag har aldrig tidigare producerat mer än ett inlägg per vecka. Jag ser denna utmaning som en chans att få tangentbordet att glöda igen, eftersom det faktiskt inte går en enda dag utan att jag saknar mitt skrivande. Och jag ser väldigt mycket fram emot att få lära känna de andra matbloggarna som utmanar sig själva i detta roliga projekt.

Det var faktiskt rätt lustigt att jag snubblade över denna utmaning just nu, för det var bara någon dag sen som jag läste ett blogginlägg på härliga Karins blogg Lopptorget där hon skrev om valmöjligheter och begränsningar. I kommentarerna till inlägget fördes väldigt intressanta diskussioner om huruvida man jobbar bäst om man har fritt spelrum eller begränsande ramar. Jag funderade vidare på detta och kom på att jag absolut jobbar bäst om jag har begränsningar, inte press som i stress, men ett tema att hålla mig till och fasta riktlinjer. Så #blogg100 kom väldigt lägligt och gav mig just detta tema som jag behövde för att återuppta mitt skrivande igen. Mitt nästa inlägg kommer även att handla om valmöjligheter vs begränsningar. Ska även försöka få in något recept, detta är ju trots allt en matblogg!

Här är listan på matbloggare som är med (möjligt att fler har hoppat på hör av er i så fall så lägger jag till er i listan):

Kinnas blogg
Fast food lovers
Mumsfillibaba
Helena Ljunggren
Middagskorgen
Hornudden
Katinkas Kitchen
Food and Cookies
Veckans middag
Kalaskokerskans tankar
Stinas mat
Guldigrytan

Cannoli siciliani
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...